Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares syn på gehörsbaserad undervisning i Afroamerikanska musikstilar inom ramen för ensemble- undervisning på gymnasiets estetiska program. Vi använde kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. Fyra lärare från fyra olika gymnasieskolor i norra regionen av Sverige deltog i studien. Undersökningen genomfördes med ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att de intervjuade lärarna till största delen var positivt inställda till gehörsbaserad undervisning.

Genom att undersöka hur mycket av några masteringsteknikers personliga ideal och tidigare erfarenheter, med musikalisk bakgrund och smak, som hörs från masteringsprocesser av förelagda inspelningar av musik inom olika musikstilar är syftet att bidra med kunskap om hur mycket av de tidigare musikaliska influenserna en masteringstekniker tar med sig in i en masteringsprocess, och ses som användbar för fortsatt forskning inom ljud- och musikproduktion. Jag har låtit tre masteringstekniker under enskilda sessioner mastra tre ljudsekvenser, där jag även har observerat deras tillvägagångssätt, utfört intervjuer och sedan på egen hand granskat materialet genom att lyssna och titta på deras bearbetningar av ljuden. Slutligen har jag låtit fem vana lyssnare bedöma och kommentera mastringarna i form av en lyssningsundersökning. Utifrån observationerna, samtalen och min granskning tyder resultatet på att det personliga idealet och tidigare erfarenheten främst hörs i mastringar utförda av personer som är djupt rotade i sin favoritgenre och låter de idealen och arbetsmönstren även påverka mastringar inom främmande musikstilar.  .

Alkohol och droger medför på många sätt problem i samhället. Det innebär stora kostnader ekonomiskt, men framförallt kommer människor till skada både direkt och indirekt av dess följder. Det finns anledning att utforska olika områden för att få ett brett perspektiv på vilka orsaker som kan leda människor till missbruk.Musik är något mycket positivt i många människors liv, men det kan också finnas negativa förebilder i form av artister som förespråkar liberala attityder till droger och alkohol. Syftet med undersökningen har varit att under¬söka om det går att se kopplingar mellan musikstilar och ungdomars syn på droger och alkohol? Mina frågeställningar är: 1.

Denna uppsats handlar om komponerandet av musik till musikdramatik, främst opera. Jag beskriver ett antal kompositionstekniker som kan användas för att gestalta olika känslor och stämningar i dramats handling. De tekniker som jag har valt att presentera är sådana som jag själv använt i komponerandet av den kammaropera som jag har arbetat med i samband med detta C-arbete. I avsnitten om kompositionsteknikerna ger jag en kortare redogörelse över varje kompositionstekniks historia och ger exempel ur min egen kammaropera. Avslutningsvis diskuterar jag konstnärlig frihet i relation till kompositionstekniker och den musikaliska uttolkningen av olika aspekter i dramat, samt blandningen av olika musikstilar och kompositionstekniker i kammaroperan..

Syftet med denna studie var att beskriva och förstå två i kommunala musikskolan förekommande verksamheter - orkesterinstrumental tradition och afroamerikansk tradition och relationen dem emellan. En viktig utgångspunkt har varit att beskriva utvecklingen fram till i dag och hur dagens verksamhet förhåller sig till de historiska faktorer som legat till grund för kommunala musikskolans framväxt. Vi har i intervjuer undersökt hur elever och lärare förhåller sig till traditionerna och hur rektorerna ser på verksamheten. Utifrån ett antal aspekter har vi kunnat urskilja en traditionell och borgerlig orkesterinstrumental verksamhet samt en folkligt baserad afroamerikansk instrumentalverksamhet. Såväl likheter som skillnader har identifierats mellan de båda verksamheterna i synen på undervisning och lärande.

Underso?kningens syfte a?r att belysa skillnader och likheter i synen pa? kompositionsprocesser mellan tva? traditioner: konstmusik och afroamerikansk. Fo?r att na? fram till detta syfte har fyra komponerande musikho?gskolestudenter intervjuats i en semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjumaterialet har sedan tolkats och analyserats med hja?lp av ett teoretiskt ramverk, besta?ende av teman ro?rande kompositionsprocessens fo?rutsa?ttningar.

Vi ville i denna text undersöka vad högstadieelever lyssnar på för musik, varför de lyssnar på musik och hur ofta de lyssnar. Det intresserade oss att både veta hur musik påverkar dem positivt och negativt. För att få reda på hur ungdomar lyssnar på musik och hur de uppfattar att den påverkar dem valde vi att genomföra intervjuer med 14 elever, både tjejer och killar, i högstadiet. Det vi kom fram till i vår intervjustudie var att eleverna lyssnar mycket på musik. Vi kunde tydligt se hur informanterna använder musik på olika sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiker ser på begrepp som ljudnivå, musikupplevelse och relationen mellan dessa. Underlaget för studien är sex intervjuer med musiker och ljudtekniker, med och utan hörselskador. Studien byggs på sex kvalitativa intervjuer och är avgränsad till att i första hand behandla detta inom musikstilar vilka är baserade på trummor och bas ? pop/rock, jazz/blues.Studiens resultat visar att parametrar som t.ex. genre, lokal, ljudteknik, ljudtekniker och arrangör har inverkan på det ljud och den ljudnivå som uppnås vid en konsert.Vidare redovisas respondenternas syn på relationen mellan ljudnivåer och musikupplevelse.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Den här uppsatsen är en undersökning av Svenska Dagbladets musikbevakning under 30 år, från 1980 till 2010. I en inledande kvantitativ delstudie undersöktes Svenska Dagbladets innehåll två veckor vart tionde år för att få svar på frågor som hur mycket det skrivits om olika musikstilar genom åren och hur bevakningen utvecklats och förändrats. Erfarenheter från den kvantitativa delstudien låg sedan till grund för en uppföljande kvalitativ delstudie där musikjournalister med lång erfarenhet av att arbeta på tidningen intervjuades. Det samlade resultatet visar att musikbevakningen i Svenska Dagbladet förändrats från att tidigare främst ha fokuserat på den klassiska musiken, till att i allt större utsträckning handla om modern populärmusik. Detta kan förklaras av ett sämre ekonomiskt läge för Svenska Dagbladet, en pågående trend i tidningsvärlden att skriva alltmer om populärkultur, en generationsväxling bland skribenterna och ett uppluckrande av tidningens tidigare kulturella identitet..

Arbetet behandlar sättet att sjunga folkvisan från bondesamhället till modern tid. Mitt syfte är att ta reda på om sättet att sjunga folkvisan har förändrats genom åren, vidare vill jag undersöka hur folksången har förändrats och vad det beror på. Jag har intervjuat fem kvinnor som alla är verksamma folksångerskor, använt mig av litteraturstudium och lyssnat till arkivinspelningar. I mitt arbete har jag kommit fram till att folksången har förändrats under årens lopp. En skillnad som blev tydlig för mig är att sångarna förr generellt sjöng på ett mer osentimentalt sätt och att sångarna i dag ofta lägger större vikt vid att tolka texten och att de drillar mer idag.

AbstractMårten Öhman: En studie av punkens uppsving i England under mitten av 70-talet. ? Uppsala: Musikvetenskap 2002. 60 p.Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva punkrockens framväxt i England vid mitten av 1970-talet samt vilka värderingar och idéer kom till uttryck genom denna. Utifrån ett musikaliskt perspektiv såväl som ett mer renodlat samhällsperspektiv ramar uppsatsen in de centrala elementen i denna musik- och livsstil.

Bojan Tomicic: Musiken och tekniken. En översikt över teknikens inflytande inom populärmusiken. - Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap. C- uppsats (60 p). Tekniken har alltid varit av största vikt för musiken. De stora tekniska uppfinningarna har påverkat både musikproduktion och musiklyssnande.

Arbetet belyser problemet med stereotypa uppfattningar, både inom och utom polisväsendet. Vi har tittat närmare på vad som definierar en stereotyp och beskriver två av de vanligaste stereotyperna; könsstereotyper och etnostereotyper. Könsstereotyper ligger till grund för diskriminering i både privata och offentliga sektorn. En diskussion som i allra högsta grad är aktuell i media och samhällsdebatten. Detta framgår bland annat i tidningen Svensk Polis om det i Stockholm tidigare använda vitsordssystemet.

Elin Redin: When Space Takes Place in Music ? About Room, Music an Meaning in the Swedish ChurchSökord: musikvetenskap, musik, rum, upplevelse, Svenska kyrkan Uppsatsen tar upp relationen mellan musik och rum med utgångspunkt i Svenska kyrkan. Huvudsyftet är att undersöka hur vi upplever kyrkorum och hur det sedan kan påverka vår reception av musik som vi hör i rummet. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre organister från Växjö domkyrka och tre vana konsertbesökare. Uppsatsen behandlar kyrkorummet utifrån ett teologiskt och historiskt perspektiv.